Antikt namn på arles
Det antika Greklands keramik utgör tack vare dess hårda material, en stor del av de arkeologiska fynden från antikens Grekland och om Millie werneflo - omkring vaser finns förtecknade i Corpus vasorum antiquorum. Av den anledningen har denna keramik i mycket stor utsträckning påverkat samtidens förståelse av det grekiska samhället under antiken. Andra lämningar av målarkonsten från antikens Grekland är ytterst fåtaliga, varigenom de målade lergodsen , vaserna och krukorna som användes i vardagen har fått tjäna som underlag till slutsatser om utvecklingen i den grekiska konsten.
Den stora mängden målade lergods som bevarats eller begravts under första och andra årtusendet före Kristus är trots allt den bästa källan som finns till hands för vardagens liv och tänkande i antikens Grekland. Keramiken från den minoiska kulturen på Kreta omkring f. Det naturalistiska freskmåleriet påverkade senare keramikstilar. Den mykenska palatsstilen skilde sig från den minoiska genom att anta en mer stiliserad prägel.
antikt namn på arles5
Vaser från den protogeometriska perioden omkring f. Vid sidan av smyckessmidning är keramiken ett av de få uttrycken för konstnärlighet som finns bevarade; skulptur och arkitektoniska monument från epoken är okända. Runt år f. Stilen inskränker sig till att framställa cirklar, trianglar, våglinjer och cirkelbågar, men de är placerade med påtaglig övervägning och säker händighet, troligen med hjälp av passare och flera penslar.
Lefkandi är den största fyndorten av keramik från denna period, där bevarade gravgods har hittats vilka ger belägg för en distinkt euboisk protogeometrisk stil. Den attiska tillverkningen var den första att ta efter och därefter påverka övriga Grekland, i synnerhet kolonierna Beotien , Korinth och Kykladerna huvudsakligen Naxos och Joniska öarna i östra Egeiska havet. Den geometriska stilen genomsyrade det nionde och åttonde århundradena f.
Den kännetecknades av nya motiv, bröt med ikonografin från de minoiska och mykenska perioderna: meanderornament , trianglar och annan geometrisk dekoration skiljer sig från de dominanta cirkulära figurerna under föregående period. De bästa pjäserna kommer från gravgods, vilka ofta tillåter åtskillnad mellan attisk, annat fastlandsområdes och öars stil eftersom man kan utgå från att de tillverkades i parti uteslutande för syftet att följa med i graven.
Kronologin bygger emellertid på exporterat gods som återfunnits på andra sidan Medelhavet i sammanhang som kan dateras säkrare.
Arles: The Ancient Roman City
Från den tidiga geometriska stilen ungefär f. Den utmärks av flitigt bruk av svart fernissa. Under mellangeometriska stilen ungefär f. Samtidigt blir dekorationen mer komplicerad och ornamenteringen ökar; målarna lämnar ogärna någon yta tom utan fyller dem med meanderornament eller svastikor.
Denna fas kallas horror vacui och upphör inte förrän slutet av den geometriska perioden. Under slutet av århundradet börjar mänskliga figurer uppkomma. De bästa, kända exemplen är de vaser som återfunnits i Dipylon , en av Atens gravplatser. Fragment av dessa stora gravvaser visar huvudsakligen processioner med vagnar eller krigare eller begravningsscener: πρόθεσις, prothesis uppvisande av den döde och dennes begråtande , eller ἐκφορά, ekphora transport av kistan till gravplatsen.
Amfiteater – Wikipedia
Människokropparna framställs på ett geometriskt, stiliserat vis. Vad gäller soldater skyms stora delar av deras kroppar av diabolosköldar, även kallade dipylonsköldar efter dessa karaktäristiska målningar. Hästars ben och halsar, och vagnhjul framställs utan perspektiv , bredvid varandra. Den som målat dessa vaser kallas Dipylonmålaren eftersom det saknas signaturer, och dennes hand kan igenkännas på åtskilliga pjäser, framför allt större amfora.
Vid slutet av perioden uppkommer framställningar av mytologi , troligen från samma tidsperiod som Homeros nedtecknade de muntliga traditionerna om Troja i Iliaden och Odysséen. Här föreligger en risk för moderna betraktare: en sammanstötning mellan två krigare kan lika gärna vara en homerisk duell som någon annan strid, och ett skepp som lider skeppsbrott kan föreställa Odysseus skeppsbrott eller vilken skeppsbruten seglare som helst.
Slutligen finns de lokala traditionerna som uppträder i Grekland.
Arelate (Arles)
Att tillverka vaser var till största delen Atens företräde - det är väl belagt att målarna under den protogeometriska perioden i Korinth, Beotien, Argos, Kreta och Kykladerna följde den attiska stilen. Från åttonde århundradet och framåt börjar de uppvisa egna, lokala stilar, med Argos som specialiserar sig på figurativa scener, och Kreta som kvarhåller en förkärlek till strikthet och abstraktion.
Den orientaliserande stilen var ett resultat av den kulturella jäsning som förekom i Egeiska havet och Medelhavet under åttonde och sjunde århundradena f. Påverkad av handeln med stadsstaterna i Mindre Asien uppkom föreställande motiv, som var högst stiliserade men motiven är ändå igenkännbara.