Frekvensband används för wlan och vad är bärfrekvensen
Behovet av god wifi-täckning och hög wifi-prestanda ökar för vartenda år som går. Vi ansluter allt fler saker trådlöst och strävar ständigt efter högre överföringshastigheter. Nätverksprodukttillverkarna håller hög utvecklingstakt för att våra trådlösa nätverk ska gå hand i hand med resten av den digitala världens framfart.
Wifi-standarder
Utvecklingen har gjort att vi idag har wifi-nätverk som följer flera olika standarder, använder olika frekvensband och stödjer olika antal dataströmmar. I detta inledande kapitel om wifi förklarar vi innebörden av dessa egenskaper och hur de påverkar våra nätverks trådlösa prestanda. Genom åren har de trådlösa nätverken blivit allt snabbare.
De har samtidigt upprätthållit kompatibiliteten med äldre nätverksutrustning, så att nästintill alla wifi-prylar kan ansluta till alla wifi-nätverk oavsett ålder. Bakom denna sällan skådat goda kompatibilitet ligger standarden för trådlösa nätverk De första wifi-näten som började användas i Norden var löjligt långsamma med dagens mått mätt.
Lyckligtvis gick utvecklingen i rask takt. Läs mer om skillnaderna mellan teoretiska hastigheter och faktiska hastigheter i Hastigheter i lokala nätverk. Utvecklingen fortsatte i samma tempo under talet. Med allt fler standarder att hålla reda på blev namngivningsprincipen förvirrande, så byttes bokstavskombinationerna ut mot mer intuitiva versionsnummer. Logotyperna som indikerar produkters wifi-generation.
Effektivt wifi
Här följer en sammanställning över de olika standarderna som är eller har varit aktuella på den nordiska marknaden genom tiderna. Jämförelse mellan de olika wifi-versionernas hastigheter per dataström. Wifi 2-standarden även kallad Wireless A användes inte i Norden och är därför inte heller med i jämförelselistan. Genom åren har också antalet antenner på wifi-produkter blivit fler.
Vilka WiFi-frekvensband finns: 2.4 GHz, 5 GHz och 6 GHz Förklaring
Det är bland annat för att wifi-routrar och -tillbehör med flera antenner kan dra nytta av en hastighetshöjande teknik som kallas Mimo Multiple Input Multiple Output eller Su-mimo Single User Mimo. Med hjälp av den kan wifi-produkterna skicka och ta emot data med flera parallella dataströmmar, vilket dubblar, tredubblar eller till och med fyrdubblar den teoretiska hastigheten.
Antalet antenner som sitter på en wifi-produkt ger en antydan om hur många dataströmmar den stödjer. Med enbart en wifi-antenn stödjer den troligtvis enbart en dataström. Två wifi-antenner indikerar stöd för två dataströmmar och så vidare. Antennantalet ger dock inte hela sanningen. Eftersom antennerna också kan vara inbyggda har vissa routrar stöd för fler dataströmmar än antalet synliga antenner indikerar.
Andra routrar har fler externa antenner än antalet dataströmmar som de har stöd för. Antennerna kan nämligen också användas för så kallad MRC Maximal Ratio Combining , vilket innebär att routern nyttjar samverkande antenner för att sända samma dataström. Även om den teoretiska hastigheten förblir densamma så ökar MRC signalstyrkan och därmed den upplevda täckningen.
Här följer en översikt över den teoretiska hastigheten som de olika wifi-standarderna möjliggör beroende på antalet parallella dataströmmar. Det är inte bara hastigheten per dataström som har förbättrats med tiden.
Vad är skillnaden mellan 2,4 GHz och 5 GHz?
Wifi-nätverken har också gått från att endast stödja ett frekvensband till att nu stödja två olika. De allra första wifi-nätverken använde enbart 2,4 GHz-bandet. Det är samma frekvensband som bland annat Bluetooth-hörlurar, trådlösa möss och mikrovågsugnar använder. De största problemen med 2,4 GHz-bandet är att det är trångt och att många trådlösa prylar slåss om utrymmet.
Om du någon gång har slagit på mikrovågsugnen och märkt att den stört dina trådlösa hörlurar eller sänkt hastigheten på det trådlösa nätverket så har du fått erfara utrymmesbristen i praktiken. Faktum är att utrymmet på 2,4 GHz-bandet enbart räcker för två överlappande wifi-nätverk.