Teckenspråket tal
Att gå från att tala och höra till att se och teckna. Det steget måste den ta som vill lära sig ett teckenspråk som andraspråk. Forskare kan nu visa att den inlärningen har en hel del gemensamt med inlärningen av talspråk. För det mesta är vi vana vid att språk är förknippat med att tala och höra eller att läsa och skriva. När vi lär oss ett nytt språk utöver det språk vi redan behärskar så innebär det ofta en särskild inlärningsprocess som kallas andraspråksinlärning.
Det betyder bland annat att när vi lär oss ett språk som ett andraspråk som vuxen så behöver vi inte lära oss precis allting från början som ett barn gör när det lär sig ett språk för första gången. Som vuxen har vi ofta nytta av språkkunskaper som vi förvärvat tidigare.
(PDF) Teckenspråkiga förskolor 2020: Tommy Lyxell
Men så är det inte alltid. Vad händer om vi lär oss ett nytt språk med ett helt annat uttryckssätt? Om en person nu ska lära sig ett teckenspråk, till exempel svenskt teckenspråk som är det primära språket för döva i Sverige, så ska den personen från att bara ha talat och hört språk nu i stället se och teckna. Vad innebär det? Blir det svårare och i så fall på vilka sätt?
Vad sker egentligen i inlärningsprocessen? Sådana frågor försöker vi vid Institutionen för lingvistik på Stockholms universitet svara på. Här bedrivs forskning och undervisning om teckenspråk. Bland annat undervisar vi svenskt teckenspråk till nybörjare inom ramen för landets enda kandidatprogram i teckenspråk och tolkning. Varje år kommer nya studentgrupper för att lära sig svenskt teckenspråk med målet att bli teckenspråkstolkar.
De flesta av dem har inga tidigare kunskaper av något teckenspråk och måste därför inleda sin utbildning genom att lära sig svenskt teckenspråk.
Teckenspråk – Wikipedia
Blivande teckenspråkstolkar är inte den enda gruppen som lär sig svenskt teckenspråk. En annan viktig grupp utgörs av föräldrar som har döva barn. Föräldrarna, som oftast är hörande och följaktligen inte kan svenskt teckenspråk från början, får då möjlighet att lära sig svenskt teckenspråk genom någon av de utbildningsinsatser som erbjuds i landet. Sedan finns det flera andra grupper som vill lära sig svenskt teckenspråk av olika anledningar — både privata och professionella.
Den stora utmaningen med teckenspråk
Undervisningen försvåras av att grundforskningen om teckenspråk i allmänhet är begränsad. Vi vet exempelvis fortfarande inte särskilt mycket om det svenska teckenspråkets språkliga struktur — trots att forskning bedrivits de senaste 50 åren. Det finns således många kunskapsluckor vilket gör att undervisningen mot nya teckenspråksinlärare ibland blir extra utmanande. Ett skäl till kunskapsbristen är att teckenspråk under en lång tid inte betraktades som språk.
Till exempel användes inte svenskt teckenspråk i undervisningen i dövskolorna under en lång tid — utan undervisningen skedde huvudsakligen via tal. Döva skulle helt enkelt lära sig att tala — mot alla odds — och teckenspråk ansågs som något fult.
På talet förändrades attityderna i det svenska samhället med ökad förståelse för olikheter och intresse för jämställdhet. Man började också intressera sig för teckenspråk och dövas villkor. Medan vi vet mycket om hur man lär sig ett talat andraspråk så vet vi nästan ingenting vad gäller inlärning av ett teckenspråk som andraspråk. Forskningen inom området är med andra ord begränsad trots att det finns lång tradition av teckenspråksundervisning i många — men inte alla — länder i världen.
Intresset för forskningen om teckenspråk som andraspråk har dock växt något på senare år. Vid Stockholms universitet har ganska nyligen ett antal projekt kring svenskt teckenspråk som andraspråk avslutats. I ett av projekten har man särskilt tittat på inlärningsprocessen hos dem som lär sig svenskt teckenspråk. I princip kan den samlade forskningen kring teckenspråk som andraspråk något grovt delas upp i två huvudområden.