Odd fellow tre länkar
Sverige hade under Gustav II Adolfs regering inträtt på den storpolitiska scenen med betydande ambitioner.
Ãvermästare
Detta fordrade inte bara en modernisering av krigsmakten utan även av förvaltningen. Ett led i denna nyordning var att skapa ett effektivt administrativt centrum genom att göra Stockholm till huvudstad i modern mening, vilket befästes i års regeringsform. Där fick de centrala ämbetsverken fast form och Stockholm fick en överståthållare med uppgift att tillvarata statens kronans intressen.
Denna kraftiga förstärkning av stadens förvaltning genomfördes — och den nya regeringsformen krävde att den högre adeln var stationär i Stockholm för verksamheter inom de olika kollegierna. Högre adelsmän lockades till staden med löften om tomter för bebyggelse, men problemet var bristen på sådana på Stadsholmen, det nuvarande Gamla Stan. De fåtal kvarvarande tomterna erbjöds hemvändande fältherrar och generaler, som hade den ekonomiska möjligheten att bygga stora palats.
Därför erbjöds de blivande ämbetsmännen tomter i Norre Förstaden, men etableringen gick trögt.
ODD FELLOW-HUSETS HISTORIA
Då lät förmyndarregeringen runt bygga Drottning Kristinas Lustslott vid Trädgårdsgatan, för att skänka kunglig glans åt Norrmalm. Glansen behövdes för att få högadeln att acceptera tomtdonationerna i en enkelt bebyggd stadsdel med bara soldater, sjömän och hantverkare knutna till Slottet eller Kronans verkstäder i området, samt Kronans skeppsgård och hamnar på Blasieholmen som grannar.
Knepet lyckades och området blev plötsligt attraktivt att bebygga. Uppförandet av Jakob De la Gardie det fantastiska Makalös till bidrog troligtvis att adeln accepterade att uppföra hus i området.
Jäsenlehdet - Odd Fellow
På gården behölls en del av trähusen och kom att användas som stall och vagnslider. På gården uppfördes också en brunn, som försåg fastigheten med rent vatten från Brunkebergsåsen. Huset måste vara byggt före den Flemingska regleringen av gatan, då gatufasaden ligger snett mot gatan, medan tillbyggnaden mot söder och hörnhuset ligger parallellt med nuvarande gata.
Det moderna idealet för stadsplanering på kontinenten var att, genom att anknyta till antika förebilder, genomföra regelbundna gatunät med raka gator, rätvinkliga gatukorsningar och rektangulära kvarter samt monumentala torg. Det som inte brann ner, revs eller flyttades till Ladugårdslandet. Runt såldes tomterna mot Regeringsgatan till rika borgare, som där lät uppföra stenhus.
Djursholmshuset och köper samtidigt hörntomten mot Kocksgränd Västra Trädgårdsgatan 11 B av den kungliga trädgårdsmästaren Wallentin Tremper. På denna tomt låg då några redskapsskjul innehållande utrustning som användes vid skötseln av den Kungliga trädgården. Man reste ställningar runt huset och monterade ner det gamla taklaget, men så försiktigt, att materialet skulle kunna användas igen till det nya taket.
De nya takstolarna med bockar och stödben, s. Det var en variant av det italienska lanternintaket, som i Sverige blev symbol för det adliga byggandet och fick benämningen, säteritak.
Loge N:o 73, Tre Länkar - 73an
Huset sammanbyggdes söder ut mot grannfastigheten nr 9. Troligtvis i samband med återuppbyggandet av fastigheten efter den katastrofala branden , som efter ett blixtnedslag antände tornet i S:t Jakobs kyrka och därefter i den hårda blåsten, spred sig med rasande fart över hela området. Skadorna på huset var omfattande och vid den påföljande om- och tillbyggnad försvann husets talsprägel.
Hörntomten mot Kocksgränd bebyggdes med sitt första stenhus av dåvarande ägaren grevinnan Eva Bielke dotter till greven Carl Gustaf Bielke. Under och talet ägs fastigheterna således av adelssläkterna Bielke, Piper och Brahe. Per Magnus Brahe ägde även Skokloster slott. Fastigheten förvärvades dock av tobaksfabrikören och grosshandlaren Johan Bäckström samma år, innan ombyggnaderna hade påbörjats.
Vid rivningsarbeten i nedre våningens kök lossnade plötsligt takpanelningen och krossade två av arbetarna som höll på att lasta ut rivningsmassor. De omkomna var Anders Jonsson, född och Ernst Jansson, knappt 16 år gammal. Anders Jonssons son var i samma utrymme, men undkom med en skadad fot och fick den tråkiga uppgiften att bege sig hem och berätta för övriga familjen vad som hänt.
Träet i taket till våningen över var ruttet och spikarna sönderrostade och klarade inte den extra tyngden av rivningsmassor som belamrade golvet. Enligt utredning så var det en ren olyckshändelse.