Hur man skriver in
Att börja skriva en akademisk text är något som känns överväldigande för många. Då kan det vara nyttigt att påminna sig att skrivarbetet är en process som består av många olika faser. De allra flesta texter omarbetas flera gånger innan de får sitt slutgiltiga utseende. I det här avsnittet får du tips på hur du kan underlätta detta arbete.
En viktig utgångspunkt för ett lyckat skrivande är att du hittar ditt sätt att skriva på: din egen skrivprocess. Se därför till att, inom det område du förväntas skriva inom, skriva om något som engagerar dig. Då har du troligtvis hittat något som är värt att skriva om. Det är nämligen nyfikenheten och upptäckarlusten bakom de frågorna som ligger bakom det mesta av den forskning som gjorts.
Så gör som forskarna — utgå ifrån dina egna tankar och erfarenheter.
Akademiskt skrivande
Vad engagerar dig? Vad är just du intresserad av? Ta vara på möjligheten att utveckla dina egna idéer, testa dina förkunskaper och lära dig mer om det som gjort att du sökt dig till din utbildning! Skrivprocessen består alltså av hela det arbete du gör, från tankar och utkast till färdig text. Beroende på var i processen du befinner dig kommer du att märka att de texter du skriver ser olika ut.
Vissa av dem kommer också att avvika från de krav på tydlighet och precision som är grundläggande för den akademiska texten. Viktigt att påminna sig då är att dessa krav gäller den färdiga texten. För att utveckla dina tankar och din text kan du behöva använda dig av ett mindre formellt skrivande. En bra utgångspunkt för att beskriva skillnaderna mellan olika typer av skrivande är en modell som tagits fram av Dysthe, Hertzberg och Løkensgard Hoel Modellen delar upp det akademiska skrivandet i tankeskrivande och presentationsskrivande.
Korrekt GENRER Tanketext, anteckningar, logg, fackdagbok, första utkast Ämnesuppsats, rapport, artikel, examensuppsats De texter du producerar under skrivprocessen kan alltså skilja sig väldigt mycket från varandra, beroende av vilken funktion de har, var i skrivprocessen du befinner dig och vilka instruktioner du har fått från din lärare angående texten. Skriver du ett examensarbete innebär det exempelvis att du behöver lägga mer tid på tankeskrivande än om du skriver en laborationsrapport.
Skrivregler
I båda fallen är det dock viktigt att du är medveten om vilken typ av text du ska skriva. En förenklad modell av skrivprocessen kan se ut på nedanstående sätt. Viktigt att komma ihåg är att det akademiska skrivandet inte är en linjär process. Detta illustreras av pilarna i modellen. Det är vanligt att man till exempel behöver gå tillbaka och göra tillägg i förarbetet, göra nya utkast eller kanske korrigera sitt syfte.
Guide till hur man skriver en text
Det kan också vara så att du behöver göra flera omarbetningar av din text. Ge dig tid till att gå igenom alla faser av skrivprocessen, från de första kreativa stegen då du undersöker vad du ska skriva om till de avslutande stegen då du gör texten så läsarvänlig som möjligt. För att hinna det är det viktigt att du börjar skriva så snart du kan. Det första du behöver göra är alltså att analysera uppgiften och skrivsituationen.
Ofta framgår omständigheterna av den uppgift du fått, men i annat fall får du själv analysera vad som bäst lämpar sig för uppgiften.
Efter detta formulerar du en plan över det egna skrivandet. Med en plan över skrivarbetet och hur texten ska struktureras blir skrivandet mer självklart och logiskt. Kom ihåg att det förarbete du gör är textens stomme! Skrivsituationen är det sammanhang din text skrivs i, det vill säga textens syfte, avsändare och mottagare.