Vilken hemlig underrättelseorganisation avslöjades av guillou och bratt 1973
50 år sedan IB-affären: En verklig spionskandal - Proletären
Den hemliga militära underrättelseorganisationen IB skapades under kalla kriget för att övervaka inre hot och senare underrättelseinsamling utomlands. Den demokratiska kontrollen var minimal och organisationen begick brott som inbrott och otillåten åsiktsregistrering. I detta poddavsnitt samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren och journalisten Anna-Lena Lodenius som är aktuell med boken Spionjakt i folkhemmet — Ett halvsekel med IB-affären.
IB, som står för Informationsbyrån eller Inhämtning Birger, var en hemlig svensk underrättelseorganisation som opererade under kalla kriget. Organisationen var underställd Försvarsstaben. Dess huvudsakliga uppgift var att samla in utländsk underrättelseinformation, men det utfördes även inhämtning av information inom Sverige, särskilt relaterat till kommunism och dess relationer med främmande makter.
IB:s skapande var resultatet av en serie händelser och beslut som sträckte sig över flera årtionden.
40 år sedan IB-affären exploderade
Grundläggande var den svenska regeringens oro över potentiella hot mot nationens säkerhet, både inifrån och utifrån. Genom en överenskommelse med socialdemokraterna fick Försvarsstaben tillgång till den socialdemokratiska arbetsplatsorganisationen i arbetet med att övervaka kommunister på arbetsplatser. Effekterna av den så kallade IB-affären blev att IB inordnades som en officiell del av Försvarsstaben enligt förslag från års underrättelseutredning.
Avslöjandet av IB ledde till omfattande debatt och kritik, både inom Sverige och internationellt. Kritikerna hävdade att organisationen hade brutit mot flera grundläggande demokratiska principer, inklusive rätten till privatliv och frihet från statlig övervakning.
IB-affären – en rättsskandal i kalla krigets skugga
Trots avslöjandet och kritiken fortsatte IB att existera, om än i nya former. Birger Elmér slutade som chef , men viss verksamhet fortsatte fram till hösten när Stig Synnergren slutade som ÖB. IB-affären har fortsatt att vara en källa till kontrovers och debatt inom Sverige. Vissa ser den som ett exempel på överträdelser av medborgerliga friheter, medan andra hävdar att IB var nödvändigt för att skydda nationens säkerhet under kalla kriget.
Agrell, Wilhelm. Sprickorna i järnridån — svensk underrättelsetjänst Historiska Media, Lodenius, Anna-Lena. Spionjakt i folkhemmet: ett halvsekel med IB-affären. Lyssna också på Sverige och det kalla kriget: Hela världens kalla krig del 1. Klippare : Emanuel Lehtonen.
Staten spionerade på kommunister – avslöjades
Den 29 oktober inledde Israel en invasion av Sinaihalvön. Detta var en förevändning för Storbritannien och Frankrike att ingripa Efter att Egypten nationaliserade Suezkanalen den 26 juli inledde Storbritannien, Frankrike och Israel ett militärt anfall mot Egypten Efter andra världskriget intensifierades det sovjetiska spionaget i Sverige, i synnerhet under kalla krigets mest spända årtionden Sverige har utgjort ett viktigt mål för den ryska och sovjetiska underrättelsetjänsten i modern tid.
Från det kejserliga Ryssland, till det Latinets historia är en berättelse om ett språks uppgång, storhetstid och gradvisa omvandling från ett levande kommunikationsmedel till ett Latinets inflytande på den västerländska kulturen går inte att överskatta. Latinet var romarrikets lingua franca och ett verktyg för att Historia Nu. Sök Sök. Sök Meny.