Vad betyder tvn för oss idag
Massmediernas viktigaste uppgift är att granska makthavare och skildra vår omvärld på ett källkritiskt och objektivt sätt. Här kan du läsa om massmedia i ett historiskt perspektiv och om olika moderna former av nyhetsmedier samt public service.
Att tänka på innan du delar bilder på barn på sociala medier
Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten. Vårt samhälle kallas ibland också för informationssamhället. Genom olika media förmedlas information av olika slag med syfte att upplysa, påverka, väcka intresse, skapa avsky, öka kunskaperna, sälja något, och så vidare. Några exempel på vanliga medier idag är: internet inkl. Vi kommer dagligen i kontakt med dessa medier.
Media och samhället: Medier och kommunikation - SO-rummet
Via alla medier strömmar information och budskap. Medierna använder olika uttryck för att väcka intresse för en viss sak - texter, bilder, animationer, filmklipp och ljud. Vi påverkas idag i hög grad av den information som når oss. Det kan till exempel vara att vi anpassar oss efter väderleksrapporter eller att vi köper en viss produkt som vi hört mycket om.
I många fall handlar informationen om ekonomiska värden. Ju fler som väljer ett visst medium, en viss kanal, en viss vara eller tjänst, desto mer intressant blir den ur ett ekonomiskt perspektiv. Meddelanden i skriftlig form har funnits i tusentals år. En föregångare till våra dagars tidningar fanns redan i romarriket för omkring år sedan. Slavar användes då för att göra kopior av meddelanden om viktiga händelser.
Börsen 101 – en enkel guide för nybörjare: Levler: Levler
Dessa skrifter såldes sedan till välbeställda romare. Men det var först i och med tysken Johann Gutenberg och hans insatser för boktryckarkonsten som det blev möjligt att skapa regelbundet utkommande publikationer. De första tidningarna som trycktes handlade om handeln. Därutöver användes tryckpressarna först till att sprida propagandaskrifter och religiösa texter.
Den första svenska tidningen hette Ordinari Post Tijdender och utkom under talet bytte den namn till Post och Inrikes Tidningar. Tidningen grundades av rikskanslern Axel Oxenstierna och användes för att föra ut statliga propagandabudskap i stormaktstidens Sverige. På den tiden samlades nyheter in via de lokala postmästarna och fördes vidare till högste postmästaren i Stockholm, som i sin tur sorterade och satte samman nyheterna i tidningen.
Tidningarna lästes bara av ett fåtal i samhällets ekonomiska toppskikt. Anledningarna var att tidningarna var dyra och gavs ut i ganska få exemplar.
Under frihetstiden startades fler tidningar som spreds bland folket. En livlig debatt om pressens yttrandefrihet inleddes vilket ledde fram till en tryckfrihetsförordning som var den första i sitt slag i hela världen. Denna nya och banbrytande svenska grundlag innebar bland annat att det nu blev lagligt att framställa och sprida tryckta skrifter utan föregående censur och andra hinder.
Det digitala marknätet
Ett annat inslag i tryckfrihetsförordningen var medborgarnas rätt att ta del av allmänna handlingar, den så kallade offentlighetsprincipen. I samband med industrialiseringen på talet utvecklades tekniken att massproducera varor i fabriker. En bransch som utnyttjade de nya industriella tillverkningsmetoderna var tidningsbranschen. Det blev nu lättare att trycka och distribuera tidningar.
Dagspressen växte i stor omfattning - både vad gäller antalet tidningar och antalet utgivna exemplar. Detta möjliggjordes också av att folk flyttade från landsbygden in till städerna som blev större och fler. Samtidigt byggdes järnvägar och bättre vägar vilket gynnade transporterna mellan tätorterna samt spridandet av nyheter. Vid slutet av talet och början av talet blev tidningarna mer politiska och började företräda olika politiska intressen.
Vissa tidningar blev knutna till ett politiskt parti medan andra var "oberoende" politiska.