Pappersbruk uppsala

Det har fem affärsområden: papper , kartong , sågade trävaror , skog och energi. Huvudkontoret ligger på Strandvägen 1 i Stockholm. Koncernen har sex produktionsanläggningar i Sverige och en i Storbritannien. Skogar, vindkraft och vattenkraft finns i Sverige.

Lingonbacka – Wikipedia

Cirka 90 procent av försäljningen sker i Europa via egna försäljningsbolag. Holmens två aktieserier är noterade på Nasdaq Stockholm , Large Cap. Självförsörjningsgraden för virke är cirka 60 procent och andelen egenproducerad förnybar el i förhållande till Holmens totala användning är cirka 50 procent. Behovet av värmeenergi täcks till betydande del av bioenergi producerad vid de egna anläggningarna.

Holmen har sedan koncernövergripande miljömål för hållbar utveckling genom ökad tillväxt i Holmens skogar, minskad användning av fossila bränslen och ökad produktion av förnybar el. Mo och Domsjö AB, som var koncernens namn fram till år , bildades av arvingarna till köpmannen och industrimannen J. Kempe som avlidit Det virke som sågats i Mo lades samman i flottar som flottades utför älven till lastageplatsen.

Framsteg genom natur och teknik - Holmen

Där togs virket upp, tvättades och torkades. År köpte J. Kempe lastageplatsen i samband med förvärvet av ett av de sex hemmanen i Domsjö.

Järnvägslinjen Örbyhus–Hallstavik – Wikipedia Detta är en lista över svenska orter som är eller har varit utpräglade brukssamhällen, det vill säga orter dominerade av ett bruk (en industri eller ett industriföretag).

Tomasböle pappersbruk – Wikipedia pappersbruk i Sverige men det går inte att säkert veta.

Hallsta papperbruk - Holmen Sveriges första pappersbruk kan ha anlagts redan på talet av Biskop Brask i Söderköping.

UR Samtiden - Papperstillverkning och sedelhistoria - UR Play Lingonbacka är en gård i Järlåsa socken, Uppsala kommun, och var tidigare platsen för ett pappersbruk.

År anlade J. Kempe ytterligare en vattensåg i närheten av Mellansel , vanligen kallad Selssågen. Ungefär samtidigt utvidgades verksamheten i Mo med en smedja för tillverkning av stångjärn och manufaktur.

Pappersbrukens historia i Sverige

År tillkom en två ramars ångsåg på lastageplatsen i Domsjö, varvid Selssågen såldes. När J. Kempes arvingar efter hans död bildade Mo och Domsjö AB ingick förutom industrierna i Mo och Domsjö även en hel del hemman och skogsegendomar längs Moälven. Kempes död blev sonen Frans Kempe vd Han förvärvade vattensågen i Håknäs vid Öreälven , inklusive lastageplatsen Kylörn.

Håknässågen hade en relativt stor produktion men var samtidigt omodern. Anledningen till att Mo och Domsjö köpte sågverket var framför allt de stora skogsegendomar utmed Öreälven som hörde till. Under talet köpte bolaget också mycket stora skogsområden längs skogsälvarna i norra Ångermanland: Moälven, Gideälven, Husån och Öreälven. För att fullt ut kunna utnyttja bolagets skogsegendomar i norra Ångermanland anlades en ångsåg på Norrbyskär utanför kusten en bit norr om Öreälvens mynning.

Det nya sågverket togs i drift och samtidigt lades verksamheten ned vid vattensågarna i Mo och Håknäs. En stor del av arbetarna flyttades till Norrbyskär, som formellt kallades för Mo ångsåg. År förvärvades Hörneå AB med en vattensåg i Hörnefors samt, framför allt, stora skogsegendomar. Sågverket lades ned samma år. År utvidgades Mo och Domsjös verksamhet med en sulfitfabrik på mark belägen inom Hörnetts by vid Moälvens utlopp, inte långt från Domsjö sågverk.

År togs ytterligare en sulfitfabrik i drift, nu i Hörnefors.

UR Samtiden - Papperstillverkning och sedelhistoria

Mo och Domsjö AB fortsatte att expandera i norra Ångermanland. År övergick bolaget helt i Mo och Domsjös ägo. Samma år brann dock Husums sågverk ned och återuppbyggdes inte.