Hur känner man förmaksflimmer

Det finns miljontals människor över hela världen som lever och kämpar med förmaksflimmer, även kallat hjärtflimmer eller AFIB från engelskans atrial fibrillation.

9 tips till dig som lever med förmaksflimmer

Personer med förmaksflimmer får symtom som till exempel plötslig hjärtklappning eller andfåddhet. Ibland är symtomen så allvarliga att de måste söka akut läkarvård. Men mer än hälften får inga symtom alls. Om du ofta får episoder av förmaksflimmer och känner dig maktlös inför dem så vill vi hjälpa dig. Symtomen på förmaksflimmer, eller hjärtflimmer som det ibland kallas, som ett rusande hjärta eller yrsel kan vara obehagligt men det är den ökade risken för stroke som är farligast.

Stoke kommer inte direkt vid en episod utan kommer först senare. Tala med din läkare om vilka behandlingar och läkemedel som kan vara aktuella. Det finns en rad behandlingar mot förmaksflimmer.

Stoppa förmaksflimmer själv Många som får förmaksflimmer behöver vård på sjukhus.

Förmaksflimmer alkohol Förmaksflimmer (hjärtflimmer) är en rubbning i hjärtats rytm som gör att rytmen blir oregelbunden, pulsen är ofta högre än vid normal hjärtrytm.

Förmaksflimmer stress Förmaksflimmer kan försvinna utan behandling, men om en episod inträffar bör du ändå diskutera med din läkare vad du ska göra.

Allt från livsstilsförändringar till medicinering och kirurgi. Ingen behandling passar alla så det blir i dialog med din läkare som du kan vara med och förstå för- och nackdelar med de olika alternativen. Var öppen för att din behandling ändras och anpassas över tid. Det är viktigt att du tar dina mediciner som din läkare förskriver. Vidare är det viktigt att du följer doseringen och ordinationen när den förändras.

Varje medicin har sina risker så det är viktigt att du läser på och diskuterar med din läkare. Till exempel används betablockerare vilket kan orsaka trötthet. Även blodförtunnande medicin är vanligt för att behandla förmaksflimmer.

Förmaksflimmer

Personer som har paroxysmalt förmaksflimmer, flimmer som kommer i episoder men som slutar av sig självt, kan ofta koppla episoden till en utlösare. Vanliga utlösare är stress, sjukdom som förkylning, alkohol, koffein eller bara kryddig mat. Det finns inget facit. Så det är upp till dig att hitta dina utlösande faktorer. Det finns många studier som visar att livsstilsändringar som till exempel bättre kost, träning och att gå ner i vikt har mycket positiva effekter på förmaksflimmer.

Dessutom har livsstilsförändringar övergripande positiva effekter på hälsa och livskvalitet hos de flesta. Som vi tidigare nämnt är alkohol en av många tänkbara utlösare av förmaksflimmer. Studier visar att alkoholkonsumtion även i måttliga mängder ökar risken för att drabbas av förmaksflimmer. Därför är det viktigt för personer i riskzonen att minska alkoholintaget eller helt avstå.

Rökning är skadligt för hälsan, på alla sätt. Men inte bara det. Utöver att öka risken för förmaksflimmer ökar rökning risken för bland annat stroke. Rökning orsakar KOL, kronisk obstruktiv lunga, vilket i sig ökar risken för förmaksflimmer.

Förmaksflimmer – orsaker, symtom och behandling

Så att sluta röka är viktigt för din hälsa. Stress är också en av de kända utlösarna. Stress ökar blodtrycket och därmed risken för hjärtflimmer. Dessutom är stressade människor mer benägna att sova mindre, dricka mer alkohol och äta mer skräpmat. Försök hitta sätt att minska din stress.