Hur beskrivs perserna
Från att ha varit en mindre stam i ett område som idag är Iran skulle perserna under antiken bli ett världsherravälde. På kort tid skapades ett stort välde som sedan fortsatte att expandera sina yttre gränser — när det var som störst sträckte det sig från Indien i öst till Anatolien i väst. Trots storleken och inflytandet är Persiens historia långt ifrån lika välkänd som till exempel romarrikets.
Den primära anledningen är att Persiens rike uppstod långt tidigare än romarriket och före den grekiska kulturens blomstring inleddes. Persiens rike blev till under samma tidsperiod som några av de mesopotamiska kulturerna fortfarande gjorde sig gällande och under senare skedet av den egyptiska civilisationen. En annan anledning är att det nästintill helt saknas persiska dokument.
Det som är känt om dem är ofta nedtecknat av andra folk. Framför allt av grekerna, vilka var deras ärkefiender och därför kan man sluta sig till att grekernas beskrivning av perserna inte är fullt objektiv utan präglad av negativa känslor. Långt innan perserna blev fruktade i hela den kända världen styrde andra folkslag i regionen. Perioden innan persernas herravälde inleddes i regionen norr om Persiska viken var mederna det dominanta folket.
De hade i sin tur tagit över den dominanta ställningen från assyrierna. Perserna var ett folk som bosatt sig i den heta region som låg mellan Zagrosbergen och Persiska viken. Att en mindre stam som perserna kunde ta över dominansen i området var näst intill osannolikt. Mederna syntes militärt överlägsna och persernas öde tycktes inget annat vara än ännu en stam som skulle underkuvas.
Men historien visade sig bli persernas. Kyros blev f.
Akemenidernas Persien - DiVA
Under hans styre började snart perserna betraktas som ett hot av medernas kung Astyages och det bestämdes att perserna skulle sättas på plats. År f. Det blev ett utdraget krig där perserna försvarade sig tappert mot den numerärt större angriparens trupper. Förmodligen hade perserna inte kunnat hålla stånd utan fått se sig besegrade om skeendet inte fått en oväntad vändning.
Mitt under kriget valde en del av medernas krigare att ansluta sig till perserna några källor till varför detta skedde finns dock ej bevarade , vilket fick konflikten att utfalla till persernas favör.
Antikens Persien: Forntiden och antiken: Historia - SO-rummet
Medernas kung tillfångatogs och Kyros tid som en stor härskare kunde inledas. Efter triumfen skulle perserna lägga under sig grannstaten efter grannstat. Störst historiskt intresse har ägnats kampen mot Lydien där Krösus var kung. Persien hade ännu inte fått det rykte som riket senare skulle få och Lydien trodde dem kunde erövra ett större territorium som mederna försummat.
De blev snart varse att perserna var en lika stark om inte starkare kraft än mederna. Efter två sammanstötningar som inte fick sina avgöranden drog sig lydierna tillbaka. Deras kung Krösus trodde perserna gjorde likadant, men deras kung och fältherre gjorde bruk av sin list. Krösus trupper följde i stället efter Lydiernas trupper utan att ge sig till känna. Och när så lydiernas trupper efter hemkomsten skingrats attackerade perserna den lydiska huvudstaden Sardes.
Sardes kom under persiskt inflytande och Krösus tillfångatogs. Precis som Astyages, medernas kung, läts Krösus behålla livhanken.
Persiska riket
Kyros strategi var inte att utplåna sina grannstater utan att införliva dem i sitt rike — en liknande strategi som många århundraden senare skulle falla väl ut för romarna. Kyros lusta efter mer territorium avtog aldrig. Han skulle göra sig till härskare av Babylonien år f.