Vad händer om vi kan inte ta ut koldioxid
Är vindkraft bra för miljön? - Naturskyddsföreningen
Visste du att haven är centrala i kampen mot klimatförändringarna? Haven reglerar nämligen vårt klimat genom att ta upp stora mängder värme och koldioxid från atmosfären. Men det är i haven som effekterna av våra utsläpp syns allra mest. Vår planet är beroende av haven och kryosfären, jordens istäckta delar, som klimatreglerare. Tack vare sina ljusa istäcken fyller polarområdena, Arktis och Antarktis, en viktig värmereflekterande funktion.
Haven i sin tur absorberar stora mängder överskottsvärme och koldioxid från atmosfären. Mer än 90 procent av överskottsvärmen och uppemot 30 procent av koldioxidutsläppen har tagits upp av haven, enligt den Internationella klimatpanelens IPCC rapport från Havens kustekosystem, som mangrove och sjögräsängar, bidrar även de till att mildra klimatförändringar genom att binda kol.
Bara mangroven tar upp ungefär fyra gånger så mycket koldioxid som regnskog.
Sjögräsängarna täcker bara någon tiondels procent av havsbottnarna, men står för 18 procent av kolinlagringen i världen. Kolet binds inte främst i växterna, utan till fyra femtedelar i den havsdränkta jorden som de växer i. Det gör att kolinlagringen blir mer långvarig. Så länge mangroven står kvar behålls kolet i jorden. Om mangroven avverkas, till exempel för att anlägga dammar för jätteräkor, börjar kolinnehållet i slammet snabbt att frigöras till atmosfären.
Fotosyntesen hotad i en allt hetare värld
Mer än en tredjedel av världens mangrove har redan exploaterats. Idag förstörs mellan två och sju procent av havens naturliga klimatlösningar varje år. Det är en takt som har ökat sjufalt under det senaste halvseklet. Skövlade ekosystem och klimatförändringar har satt hård press på haven och kryosfären, och det är i haven som vi ser de största effekterna av klimatförändringarna.
När istäckena smälter på grund av stigande temperatur kan de inte längre reflektera solens värme tillbaka ut i rymden, vilket snabbar på effekterna av klimatförändringar. Ju högre uppvärmning framöver desto högre sannolikhet för att norra Ishavet blir är isfritt på sensomrarna inom en inte alltför avlägsen framtid. Volymen av glaciärer fortsätter också att minska globalt liksom utbredningen av permafrost på höga, nordliga breddgrader.
Som om inte det vore nog minskar också snötäckets utbredning. Havsytans genomsnittliga nivå förväntas fortsätta att stiga under hela talet. Alla IPCC:s scenarier visar att takten kommer att öka jämfört med den takt med vilken havsytan stigit under perioden till Orsaken är ökad uppvärmning av haven — vilket ökar havsvattnets volym — i kombination med avsmältning av glaciärer och inlandsisar.
Det är alltså oundvikligt att havsnivån kommer stiga — hur mycket beror på våra framtida utsläpp. Haven fortsätter att värmas upp under talet.
Skogar och klimatförändringar
Värme förväntas röra sig från ytvattnet ner till djupare vatten vilket i sin tur påverkar havscirkulationen. Haven värms upp långsamt — det betyder att även om vi lyckas minska mängden växthusgaser kommer haven fortsätta att värmas upp. Östersjön är ett av de hav som värms upp allra snabbast på Norra halvklotet. Nederbördsmönstren kommer att fortsätta ändras med generellt starkare kontraster mellan blöta och torra regioner med stora regionala och lokala variationer.
Även nederbördsextremer förväntas ändras med exempelvis fler och mer intensiva skyfall i de flesta tempererade landområden och i tropikerna.
Så påverkas haven av klimatförändringar
I Östersjöområdet kan detta få negativ påverkan på övergödningen eftersom det riskerar leda till en ökad avrinning från land som för med sig mer näring. När koldioxid löses i havsvatten bildas kolsyra vilket leder till att pH sjunker och haven blir surare. Havsförsurningen kan ha långtgående konsekvenser för organismer och ekosystem, särskilt de som lagrar in kalk i skal eller skelett, såsom korallrev.