Förskolan forskaren stockholm
Undervisningen i förskolan och skolan ska enligt skollagen vila på vetenskaplig grund. En central förutsättning för att det ska bli så är att förskolans och skolans verksamma ges tillräckliga förutsättningar att rusta sig med kunskaper om vad vetenskaplig kunskap är och hur man kan förhålla sig till vetenskaplig kunskap när man utvecklar sin undervisning. Det finns tecken på att förskollärare och lärare inte får tillräckligt stöd för att utveckla sådana förmågor.
Skolforskningsinstitutet har därför tagit fram denna rapport som stöd till professionen i detta arbete. Innehållet i rapporten berör flera komplexa frågor som upptar vetenskapssamhällets intresse och där det kan finnas olika ståndpunkter och perspektiv.
Vår ambition har inte varit att spegla vare sig bredden eller djupet i dessa frågor utan att ta fram en kortfattad rapport där vi genom exempel tillämpar den kunskap vi diskuterar. Vår förhoppning är att rapporten ska vara ett stöd för förskolans och skolans verksamma i deras arbete för att åstadkomma en undervisning på vetenskaplig grund.
Rapporten har på olika sätt engagerat de flesta av medarbetarna på Skolforskningsinstitutet.
förskolan forskaren stockholm2
Ett särskilt tack vill jag dock rikta till projektledaren Linda Ekström, numera lektor i samhällskunskap på Södertörns högskola. Vi har haft stor glädje av värdefulla synpunkter från ett antal externa läsare på en tidigare version av rapporten: Annika Linell, förstelärare Särö skola, doktorand Göteborgs universitet och ingår i Skolforskningsinstitutets lärarnätverk, Magnus Sjölander, förstelärare Järfälla gymnasium och ingår i Skolforskningsinstitutets lärarnätverk, senior professor Eva Björck, Jönköping University och ledamot i Skolforskningsnämnden, Anna Brunner Cederlund, projektkoordinator för ULF, Uppsala universitet, universitetslektor Angelika Kullberg, Göteborgs universitet och ledamot i Skolforskningsinstitutets vetenskapliga råd, professor Hillevi Lenz Taguchi, Stockholms universitet och ledamot i Skolforskningsinstitutets vetenskapliga råd, fil.
Det är dock Skolforskningsinstitutet ensamt som står bakom rapporten. All utbildning i Sverige ska enligt skollagen vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Lagen, som är en ramlag, specificerar dock inte vad som menas med formuleringen eller hur det ska omsättas i praktiken. Skolforskningsinstitutet definierar vetenskaplig grund som resultat av vetenskapliga studier, det handlar om vad forskningen säger.
Att utgå ifrån resultat av vetenskapliga studier är dock inte alltid så enkelt som det låter. Det krävs en förståelse för vad forskning är, och en förmåga att tolka forskningsresultat. Man måste känna till processen bakom vetenskapliga resultat och kunna väga och värdera olika resultat och slutsatser. Sven Persson lyfter fram betydelsen av en sådan kompetens och använder termen forskningslitteracitet för att peka på betydelsen av en typ av allmänbildning om forskning.
Naturvetenskapliga perspektiv behöver synliggöras i förskolan
I Att ställa frågor och söka svar, en kunskapsöversikt om vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, understryker även Skolverket att det krävs en grundläggande förståelse av forskning för att lärare och förskollärare på ett konstruktivt sätt ska kunna använda sig av forskning i sin dagliga verksamhet Skolverket, Skolforskningsinstitutet har tagit fram denna rapport i syfte att stödja skolans och förskolans verksamma i arbetet med att vidareutveckla sin förståelse av vad forskning är.
Rapporten är inte tänkt att ge en heltäckande beskrivning av vetenskapsteori och vetenskapliga metoder; snarare är tanken bakom rapporten att visa exempel på diskussioner som vi på Skolforskningsinstitutet har fört i relation till hur forskningsresultat ska förstås. Inom ramen för institutets arbete med att producera systematiska översikter har vi kritiskt granskat en lång rad vetenskapliga studier, och i denna process har vi uppmärksammat flera generella frågor om hur man kan förstå och tolka vetenskaplig kunskap.
Vi diskuterar också vilka slags metoder som kan användas för att nå olika typer av kunskap och vad som är viktigt att tänka på när man ska bedöma en studies tillförlitlighet. Enligt Margareta Serder bidrar en djupare förståelse för diskussioner om hur man kan förstå och tolka vetenskaplig kunskap också till att skolans verksamma blir bättre rustade för att göra professionella bedömningar av forskningsresultat Serder, Om lärare och förskollärare har en god förståelse för vad vetenskaplig kunskap är och hur den skapas, kan de självständigt bedöma värdet och tillämpbarheten av forskningsresultat, snarare än att bara tillämpa dem.
Detta är nyckelkompetenser för att stärka såväl undervisningens kvalitet som lärares och förskollärares professionalisering. Trots betydelsen av sådana kompetenser har skolans och förskolans verksamma hittills inte erbjudits tillräcklig vägledning i dessa frågor, vilket bland annat framgår i Universitetskanslersämbetets UKÄ:s utvärderingar av lärarutbildningarna.
Utvärderingarna visar på brister vad gäller undervisning om vetenskapsteori och forskningsmetoder [2].
Naturvetenskapliga perspektiv behöver synliggöras i förskolan
Dessa slutsatser understöds också av Ninni Wahlström och Daniel Alvunger som visar att kurslitteraturen vid lärarutbildningarna främst är av lärobokskaraktär, vilket inte främjar studenternas kännedom om de processer som ligger till grund för forskningsresultat. Även i Skolinspektionens granskning framkommer en rad brister i rektorernas och huvudmännens arbete med att skapa förutsättningar för en utbildning på vetenskaplig grund.
Slutsatserna pekar på att huvudmännen i stor omfattning behöver utveckla stödet till skolorna och ge de verksamma på skolorna ökade möjligheter att söka och inhämta forskningsresultat. Granskningen framhäver värdet av att förmå rektorer och lärare att aktivt söka efter olika kunskapskällor och kritiskt värdera och jämföra dem. Dessa förmågor ses som avgörande för att man ska kunna välja insatser och arbetssätt som baseras på relevant forskning och svarar mot verksamhetens behov.
”Vi blir allt fler som inte passar in i förskolan”
Inte minst i debatten kring skolans digitalisering har värdet av att förstå och värdera vetenskaplig kunskap i valet av arbetssätt varit framträdande. Förenklade tolkningar har förekommit i den allmänna debatten och man kan lätt få uppfattningen att digitalisering antingen är svaret på alla problem, eller att all digitalisering är negativ.
Skolforskningsinstitutets systematiska översikt , delrapport skola om digitala lärresurser i matematikundervisningen nyanserar dock den bilden.