Var bodde olof lagercrantz

Olof Lagercrantz

I ett kvarts sekel mellan och var Olof Lagercrantz — kulturchef och chefredaktör för Dagens Nyheter. Det var en dynamisk tid i svensk historia då vårt land kastade av sig sin gamla fattigrock och med hög fart körde in i moderniteten. På många sätt var de åren en blomstringstid för litteratur och andra konstformer, men också för kritiken. Dessa båda verksamheter — författandet och publicistiken — flyter ihop.

För ofta rör det sig om samma texter som först publiceras som artikelserier i DN och sedan återkommer i böcker. I Ett år på sextiotalet har Lagercrantz beskrivit det som att hans blodomlopp under dessa år var sammankopplat med tidningens. Det säger en hel del inte bara om hur ofta han skrev, utan vittnar också om själva skrivsättet.

Han väljer gärna jag-formen och har ett starkt läsartilltal, så angeläget att man inte behöver fundera över när det är Lagercrantz som står bakom osignerade ledarsidestexter.

Olof Lagercrantz: kritikerns verkstad

Hans texter vänder sig hela tiden till läsarens du. Inspelningen, från , återges med tillstånd från Sveriges Radio och rättighetshavarna. Men även hemma skrev han dagbok. Efter att ledarkorrekturet kommit med bud från tidningen, avslutades kvällen med en whisky och en stund vid skrivmaskinen.

Sven stolpe självmord Olof Gustav Hugo Lagercrantz, född 10 mars i Hedvig Eleonora församling, Stockholm, död 23 juli i Lovö församling, Ekerö kommun, Stockholms län, [1] [2] var en svensk lyriker, litteraturvetare och publicist.

Olof lagercrantz dikt Olof Gustaf Hugo Lagercrantz (10 March – 23 July ) was a Swedish writer, critic, literary scholar (PhD ) and publicist (editor-in-chief of Dagens Nyheter –).

Karin stolpe olof lagercrantz ung Olof Lagercrantz var en svensk forfatter, kritiker og litteraturforsker.

Olof lagercrantz brorson Utställningen ”Olof Lagercrantz: kritikerns verkstad” producerades för Litteraturbanken under mars av Dick Claésson.

Den stod mitt i hemmet på Johan Olof Wallins väg i Solna — alldeles i närheten av Solna kyrkogård och Norra kyrkogården där Olof Lagercrantz gärna promenerade, och som han tar till utgångspunkt i Dagbok från Det var också vid skrivplatsen i hemmet som arbetsdagen började. På morgonen och förmiddagen kom böckerna, recensionerna, essäerna, reportagen, notiserna, dödsrunorna och ledarsidestexterna till.

Och inget manus lämnades till tryckning utan att hans hustru, Martina Lagercrantz, hade gått igenom det och kommit med synpunkter. I Olof Lagercrantz ännu till största delen opublicerade dagbok kan man på några ställen hitta anteckningar om deras pågående dialog. Jag väljer några rader från mars Olof Lagercrantz är fyrtiosju år och åker in till förlaget med manus till sin nya bok om Stig Dagerman.

På kvällen skriver han:. Det är så skönt att hon alltid säger precis vad hon tänker, att hon inte kommer på den tanken att ljuga när det gäller det jag skriver. Därigenom lever jag säkerligen i ett mycket ovanligt äktenskap.

Dikter från mossen

Vad hon säger om det jag skriver har en fullkomlig fräschör för mig, ty jag vet att det inte är tillrättalagt som tröst, att det inte åkt in i vissa spår, att det är alldeles fritt från ovidkommande hänsyn. Men så är jag också alltid fruktansvärt nervös när jag visar något för henne. Radioprogrammet från återges med tillstånd från Sveriges Radio och rättighetshavarna. Skulle jag försöka redogöra för denna hennes insats skulle jag aldrig lyckas, ty dess omfång är sådan att varje försök bleve orimligt.

När Martina hade läst, for Olof in till tidningen med sina papper i en brun, litet sliten portfölj. Oftast var det någon i familjen som skjutsade honom. Vid ans busshållplats väntade han aldrig. Visserligen hade DN skaffat honom en bil, men det fanns ingen plats att parkera den, bara en timparkering.

Olof Lagercrantz – radikal med aristokratisk stämma

Om han någon gång körde dit själv fick vaktmästare Johansson gå ut en gång i timmen och lägga på pengar. De gamla tidningskvarteren i Stockholm hade legat i Klara — hemvist för murvlar, bohemer och poeter. Om man kommer med tåg till Stockholm och går upp mot Drottninggatan, passerar man en staty av Nils Ferlin vid Klarabergsgatan som påminner om den epoken.

På sextiotalet när tunnelbanan var byggd och grävskoporna snart skulle sätta igång på allvar, lämnade DN sitt gamla hus på Tegelbacken och byggde nytt på Marieberg. Närheten till Bromma flygplats sägs ha varit en anledning till valet av Marieberg: tidningens medarbetare skulle snabbt kunna ta sig till olika delar av landet och stora världen.