Skyldighet att utreda kränkande särbehandling
Uppsala universitet ska ha en hälsofrämjande och hållbar arbetsmiljö. Det åstadkoms bland annat genom att arbeta förebyggande för att motverka förhållanden i arbetsmiljön som kan leda till sociala hälsorisker, men också genom att utreda och åtgärda inträffade händelser. Arbetsgivaren har ansvar för att planera, organisera, vid behov genomföra åtgärder, dokumentera och följa upp arbetsmiljöarbetet.
Det ska genomföras enligt universitetets uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet, universitetets delegationsordning och i enlighet med de krav som gäller för systematiskt arbetsmiljöarbete. Kränkande särbehandling accepteras inte vid Uppsala universitet. Detta dokument utgör riktlinjer för universitetets hantering av misstankar och anmälningar om kränkande särbehandling mot en eller flera arbetstagare vid universitetet.
På universitetets interna webbplats finns mer information om det förebyggande arbetet för att motverka kränkande särbehandling. Riktlinjerna utgår från arbetsmiljölagen , Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete AFS , Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö AFS , samt Policy för arbetsmiljö och lika villkor för Uppsala universitet.
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö AFS , som reglerar arbetsgivarens ansvar gällande kränkande särbehandling, omfattar inte studenter. Riktlinjerna ska dock tillämpas för studenter som även är arbetstagare vid Uppsala universitet. På universitetets interna webbplats finns information om systematiskt arbetsmiljöarbete. Arbetsmiljölagens ändamål är att förebygga ohälsa i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö.
Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete AFS ska arbetsgivaren regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa.
14 § Hantera kränkande särbehandling
Åtgärder som inte genomförs omedelbart ska föras in i en skriftlig handlingsplan. När åtgärder har genomförts ska arbetsgivaren kontrollera resultatet för att säkerställa att riskerna har hanterats. Om åtgärderna inte har varit tillräckliga kan de behöva kompletteras. I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö AFS regleras arbetsgivarens ansvar gällande bland annat kränkande särbehandling.
Kränkande särbehandling omfattas av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Kränkande särbehandling definieras som handlingar som riktas mot en eller flera arbetstagare på ett kränkande sätt och som kan leda till ohälsa eller att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap.
Riktlinjer för hantering av kränkande särbehandling
Förebyggande arbete mot kränkande särbehandling handlar om att ha ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete. Ofta är det brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön som är orsaken till att kränkande särbehandling uppstår på en arbetsplats. För att förebygga och motverka kränkande särbehandling är det därför viktigt att undersöka om det finns risker i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, och vid behov åtgärda dessa risker.
Exempel på förhållanden i arbetsmiljön som är viktiga att vara uppmärksam på och regelbundet undersöka är arbetsbelastning, arbetsfördelning, konflikter och förutsättningar för samarbete. Universitetets arbetsmiljörond för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön kan användas för detta. Även andra sätt att undersöka arbetsmiljön finns, till exempel genom regelbundna personalmöten, avstämningsmöten och medarbetarsamtal.
Ett gemensamt arbete kring bemötande kan också bidra till att förebygga och motverka kränkande särbehandling. Universitetets medarbetarpolicy kan användas i detta arbete.
Riktlinjer för hantering av kränkande särbehandling
Om en arbetsgivare får kännedom om att en eller flera arbetstagare anser sig i samband med arbetet ha blivit utsatt för kränkande särbehandling av någon som utför arbete hos arbetsgivaren, är arbetsgivaren skyldig att utreda omständigheterna kring de upplevda händelserna. Syftet med utredningen är att, utöver att ta reda på vad som har hänt, få de oönskade beteendena att upphöra, förebygga ohälsa och skapa en god arbetsmiljö.
Syftet är således att utreda omständigheterna, inte att reglera frågor om kompensation och skuld. Det kan dock i vissa fall vara relevant att utreda detta. Det behöver avgöras i det enskilda fallet. Arbetstagare vid universitetet har en skyldighet att inom ramen för sin anställning medverka i en utredning om kränkande särbehandling.
14 § Hantera kränkande särbehandling
En arbetstagare som upplever sig utsatt för kränkande särbehandling ska i första hand vända sig till sin närmaste chef. I en situation då en arbetstagare upplever sig utsatt för kränkande särbehandling av sin närmaste chef ska arbetstagaren vända sig till chefens överordnade. Det finns inga formella krav på hur en anmälan ska utformas.