Vem har den politiska makten i kina
Kina är en enpartistat som styrs under auktoritära former av Kommunistpartiet. Trots att många politiska och medborgerliga rättigheter garanteras i författningen finns liten respekt för dessa i praktiken.
Kinas politiske system
Sedan Xi Jinping blev landets president har det politiska förtrycket hårdnat samtidigt som presidenten stärkt sitt grepp om makten. På pappret har Kina flerpartisystem, men det fåtal partier som är tillåtna kontrolleras av Kommunistpartiet se även Inrikespolitik och författning. Försök till politisk opposition slås skoningslöst ned och otaliga regimkritiker har fängslats genom åren.
En av de mest kända är Liu Xiaobo, som fick Nobels fredspris för sin kamp för demokrati.
Kina – Demokrati och rättigheter
Han dömdes till elva års fängelse för samhällsomstörtande verksamhet och dog i cancer medan han avtjänade sitt straff. Det förekommer inga fria och allmänna val till politiska poster — de direkta val som finns till partikongresser på distriktsnivå och till by-råd är även de hårt styrda. Oberoende kandidater som står utanför Kommunistpartiet motarbetas och utsätts för olika former av trakasserier.
En lång rad mänskliga rättigheter finns inskrivna i Kinas grundlag. Men den kinesiska staten uppfyller långt ifrån grundlagens utfästelser. Mänskliga rättigheter kränks på ett stort antal områden. Enligt människorättsorganisationer finns tusentals politiska fångar eller samvetsfångar. Regimkritiker har förts bort för omskolning i arbetsläger utan åtal eller rättegång eller sitter häktade i hemliga fängelser.
Men enligt människorättsorganisationer har en del läger varit kvar i bruk samtidigt som andra former av inspärrningar har utnyttjats såsom psykiatriska sjukhus och hemliga fängelser. Sedan andra halvan av talet har regimen ökat försöken att tysta människorättsaktivister, advokater och journalister. De utsätts för trakasserier, frihetsberövanden och våld.
Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i
Tortyr förbjöds men förekommer fortfarande enligt människorättsorganisationer. På senare tid har även offentliga erkännanden, en praxis från tiden under Mao som har sina rötter i kejsarmaktens Kina, åter tagits i bruk. Dessa påtvingade TV-sända erkännanden visar inte bara kinesiska medborgare utan även utlänningar. En av dem som gjort offentligt avbön är den svenske medborgaren och förläggaren Gui Minhai.
Han drev en bokhandel i Hongkong som gav ut böcker med satiriska skildringar av högt uppsatta kinesiska politiker. Han greps i Thailand och fördes till Kina. År sände den kinesiska statliga TV-kanalen CCTV en intervju med där han sade att han återvänt till Kina för att avtjäna ett straff för inblandning i en trafikolycka för många år sedan. Han släpptes i oktober men frihetsberövades igen i januari Enligt den kinesiska regeringen hade han brutit mot kinesisk lag och dömdes han till tio års fängelse för att ha försett utländsk makt med underrättelser.
Från slutet av talet har även medborgare från andra länder frihetsberövat i växande utsträckning i Kina se Kalendarium. Etniska minoriteter kan formellt delta i olika styrande partiorgan och i statsapparaten, men partiet sätter ramarna för deras medverkan och den är i hög grad symbolisk.
Minoriteter når sällan högre partiposter, något som även gäller kvinnor. Ingen kvinna finns med bland partieliten sedan den enda kvinnan i politbyrån, vicepremiärminister Sun Chunlan som hade en viktig roll i bekämpningen av coronapandemin i början av talet, pensionerades. Ingen kvinna har hittills valts till politbyråns ständiga utskott se Inrikespolitik och författning.
I grundlagen är landets alla nationaliteter jämställda och deras rättigheter och intressen skyddade.
Kina – Inrikespolitik och författning
Minoriteterna i de autonoma regionerna åtnjuter enligt lag en särskilt hög grad av självstyre, men i verkligheten har praxis varierat starkt. Minst en miljon uigurer och andra muslimska minoriteter rapporteras sedan andra halvan av talet ha spärrats in i särskilda så kallade utbildnings- och omskolningsläger i regionen Xinjiang. Enligt myndigheterna har syftet varit att bekämpa extremism.