Vad händer med en blomma efter pollinering

Pollinatörer, även kallade pollinerare, är avgörande för att bibehålla en mångfald av växtarter i naturen och för vår livsmedelsproduktion. De är inblandade i en tredjedel av den mat vi äter och spelar en nyckelroll i ekosystemen som omger oss och är förutsättningar för våra liv och samhällen. Cirka en tredjedel av maten vi äter har pollinerats av humlor och bin.

Men vår moderna livsstil har gjort det allt svårare för våra pollinerande superhjältar att utföra sitt viktiga jobb. Låt oss titta närmare på våra vanligaste pollinatörer. Vilka är Sveriges vanligaste pollinatörer? Varför dras de till blommor? Och vad kan vi göra för att hjälpa till att bevara dem?

Pollinering bin Med pollinering menas att pollenkorn överförs till blommans pistill så att en befruktning kan äga rum.

Vad är pollinering Framställning av vissa biobränslen, bomull för klädtillverkning och eukalyptus är beroende av pollinatörer.

Ståndare och pistill Vad är pollinering?

Pollinering blommor Pollinering innebär överföringen av pollenkorn från ståndarna på en blomma till pistillens märke på en annan.

En pollinatör, som en humla eller en geting, är insekter eller djur som flyger från blomma till blomma i sin jakt efter nektar och pollen. Under denna process överför de pollen från hanblomman till honblomman, vilket möjliggör befruktning och fröbildning. Detta är viktigt för växterna, eftersom det ger nya frön som kan gro och skapa nya växter.

Utan pollinatörer skulle många växtarter inte kunna fortplanta sig och därmed överleva.

Pollinering: Livsviktig men hotad ekosystemtjänst

I Sverige är det främst insekter som pollinerar och humlor är våra mest flitiga pollinatörer. Blommande växter har flera olika sätt att locka till sig pollinerare. Lysande färger, form och dofter kan hjälpa pollinatörer att hitta till blommorna, och nektar — en sockerlösning som attraherar besökande insekter — eller pollen som är rik på protein ger insekterna föda. Pollinering är något som gynnar både växter och pollinerar, och denna tjänst är ovärderlig för människans överlevnad.

Nektar och pollen är två viktiga komponenter i växternas livscykel och spelar en viktig roll för pollinering. Nektar är en sockerhaltig vätska som produceras av växter för att göra sig av med socker antingen från blommor eller annat ställe på växten. Nektar som produceras på blommorna är viktigt för att locka till sig pollinerande insekter som bin, humlor, fjärilar och fåglar. Nektar är energirik och en viktig källa till kolhydrater och vatten för dessa arter.

Pollinering - så fungerar det!

Man kan säga att nektar fungerar som flygbensin för flygande insekter. Pollen är växtens hanliga sädesceller som produceras på blommans ståndare. Pollen är rikt på protein och samlas in av pollinerande bin som föda till de växande larverna. Många blombesökande insektshonor äter pollen för att bygga upp sina ägg. Pollen sprids från ståndare till honliga pistiller med hjälp av vind exempelvis gräsarter, björk och hassel eller av exempelvis insekter som gör transporten mycket säkrare än med vind.

Vissa växtarter saknar nektar många orkidéer och lurar insekterna till besök med färg, form och lukter.

Pollinering – så fungerar pollinerande insekter - Wexthuset

Andra växter producerar oljor istället för nektar vilka attraherar speciella pollinatörer exempelvis strandlysing och lysingbi. Läs mer om pollinering, hur det går till och varför det är viktigt. Pollinerande insekter är otroligt viktiga för den biologiska mångfalden. Utan pollinatörer skulle en mängd växter inte kunna föröka sig.

Ungefär en tredjedel av maten vi äter kommer från växter som pollineras av insekter, liksom 75 procent av världens livsmedelsgrödor och mer än 80 procent av världens blomväxter. Våra superviktiga pollinatörer minskar i antal. Av Sveriges runt vilda biarter är 97 rödlistade, och där ingår ungefär en fjärdedel av våra humlor. Nästan en tredjedel av dagfjärilarna är också rödlistade.

Även det totala antalet rödlistade arter i Sverige ökar oroväckande.