Är solen en planet eller stjärna
Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar.
Skillnaden mellan stjärna och planet
Solen är en medelstor stjärna. Solen är det största objektet i jordens närhet och dess diameter är cirka gånger större än jordens, vilket gör den drygt en miljon gånger större än jorden sett till volym. Den har en massa på cirka 1,99 × 10 30 kg, vilket motsvarar jordmassor. Omkring 99 procent av hela solsystemets massa finns i solen, och den påverkar därför genom sin stora gravitationskraft alla planeters rörelser i vårt solsystem.
Solen befinner sig i utkanten av galaxen Vintergatan : 26 ljusår från Vintergatans centrum och 2,6 ljusår från Vintergatans mittplan. Det tar drygt miljoner år för den att förflytta sig ett varv runt Vintergatans centrum. Det ljus som alstras av solen når jordytan efter drygt 8 minuter mellan och sekunder beroende på var i sin bana runt solen jorden befinner sig.
Solens vinkelhastighet eller rotationshastighet varierar på olika breddgrader eftersom det inte finns en fast yta. Den är högst vid ekvatorn där solytan tar 25,05 dygn att göra ett varv och 34,4 dygn vid polerna.
Solen - Rymdstyrelsen
Solens inre består av tre områden: kärna , strålningszon och konvektionszon. Kärnan utgör ungefär hälften av solens massa och är mycket tät ca 10 gånger högre densitet än bly. På grund av den höga temperaturen och det höga trycket i kärnan kan kärnfusion uppstå. Kärnreaktionerna binder samman väte till helium, en process som samtidigt avger enorma mängder energi.
Utanför kärnan återfinns strålningszonen. Här rör sig energirika fotoner i form av gamma - och röntgenstrålning gradvis ut mot solens yttre delar. På vägen kolliderar fotonerna med joniserad gas [ 12 ] och interagerar även med partiklar genom absorption och att partiklar avger fotoner genom emission.
Vad är skillnaden mellan månen och en planet - Space Blog
Processen tar lång tid 17 —50 miljoner år [ förtydliga ] och på vägen förlorar varje foton energi, och de flesta fotonerna lämnar slutligen solytan med en energi motsvarande synligt ljus. Att det tar en sådan lång tid för energin att lämna solens centrum är en viktig anledning till att det är så varmt där. Solens spektrum kan approximeras med en svartkroppsstrålare med en temperatur på cirka 6 °C.
Merparten av solens massa, ungefär 73,46 procent, består av väte H. Den höga temperaturen i solens centrala delar , som beräknas vara 15 miljoner °C , gör att väte omvandlas till helium He genom fusion enligt proton-protonkedjan. Att det verkligen är fusion som pågår i solens inre har bekräftats genom mätningar av neutriner från solen. Effekten som alstras av solen motsvarar kvadriljoner watt , eller biljoner Terawatt , eller Yottawatt , eller 3,85×10 26 watt W.
Denna materia, som till största delen består av elektroner och protoner och alltså är ett plasma , utgör den så kallade solvinden. Solvindens intensitet varierar ständigt, och är bland annat knuten till olika former av solaktivitet se solfläckar , vilket gör att det också finns en elvaårig variation med solfläckscykeln. Solen värmer upp jorden och dess atmosfär. Dess solstrålar är en drivande faktor i fotosyntesen som ger upphov till växter och allt liv på jorden.
Fakta om planeter
Det mesta av solvinden avlänkas av jordens magnetfält och flödar runt magnetosfären istället för att nå atmosfären. Elektrisk växelverkan mellan solvinden och magnetosfären ger dock upphov till elektriska strömmar i magnetosfären, vilka i sin tur orsakar norrsken och sydsken se polarsken. Vid ovanligt kraftig solaktivitet kan jorden drabbas av en geomagnetisk storm , vilken i sällsynta fall kan orsaka stora störningar i elkraftsystemen.
Solens strålning i ultraviolett - och röntgenområdena påverkar plasmatätheten i jonosfären vilket bland annat ger drastiska effekter på utbredningen av radiovågor på frekvenser under några megahertz. Andra fenomen som solen medverkar till är tidvattnet , som visserligen till största delen beror på månens gravitationsfält , men där även solen spelar en stor roll. De starkaste tidvattenkrafterna bildas när solen och månen samverkar, så kallad springflod.